Cardio Combat, a.k.a Tappa Livsgnistan på 55 minuter

Alltså allvarligt talat... Jag grät på ett gympass. Av fysisk smärta och utmattning. Passet började allt för bra! Ingen mesig, liten, norsk blondin, som jag oroat mig för, utan en stor, svart, brittisk biff. Den perfekta Combatinstruktören, tänkte jag. Och det perfekta passet tänkte jag också, när första låten var Money for Nothing (Dire Straits, Marcus, inte Darin). Efter en kvart var jag lika trött som efter alla andra combatpass jag gått - tillsammans (och då har jag kört det på 5 olika gym).

Inte en paus!! Eller, 7-8 pauser för Jenny, inte en paus för de andra. Nu sitter jag i soffan och inser bittert att jag kommer få sova här. För det finns inte en chans att jag reser mig de närmaste 12 timmarna.

Jag grät!

Veckans, månadens och årets roligaste faktum är min chefs mellannamn. Jessica. Han är en...kraftigt byggd man i 45-årsåldern.

Exempel på goa kunder den här veckan, är de två grabbarna som kom in här om dagen och beställde Egg och Bacon med extra kjaerlighet! Idag ville de ha pannekakor med samma tillägg. (Av gammal vana var jag nära att slå in det i kassan som 7 kr extraavgift.) Senare kom en tillbaka och köpte en yoghurt. Kjaerlighet till den? ;), frågade charmiga Jenny. Då tittar han på mig som om jag vore dum i huvudet. "Eh, nej... bara yoghurt..." Bah, norrmän...

I helgen kommer far, med sin kvinna och en kylbox med kött. Något förslag på vad man köper till fars dag? Så nära på lön kan jag spendera allt på kontot. Alltså budget 6,50:-

God natt kamrater!